English version

Grammofonarkivet Namninsamling

Svenska folkets röst

Namninsamlingen fortsätter 2024!

Hösten 2021: Grammofonarkivet uppmärksammas i media. Namninsamlingen tog plötsligt fart i sociala medier och Grammofonarkivet uppmärksammades i några tidningsartiklar. Sveriges Radio gjorde uttalanden. En del påståenden är direkt felaktiga. Det bör understrykas att ämnet är mycket komplext och svårt för journalister att greppa. Tydligen även för SR:s ledning. Det finns inte utrymme att bemöta allt på denna sida. Grammofonarkivet har fortfarande inte arkivstatus. Verksamheten är helt inriktad på att vara ett produktionsstöd för public servicebolagen.

Hösten 2019: Grammofonarkivets personal varslas. Samtliga 10 medarbetare som blev kvar efter de stora nedskärningarna vid årsskiftet 2013/2014 har varslats. Sveriges Radio har utlyst nya, men hälften så många tjänster och vägrar att ta över personal från dotterbolaget SRF i en verksamhetsövergång. Arkivariemeriter och teknisk kompetens för digitalisering och avspelning av äldre ljudbärare efterfrågas inte. Det tar många år att lära sig hur Grammofonarkivet är uppbyggt och ska skötas. Sveriges Radio har tydligen inget intresse av den kunskapen. Tre av de tidigare medarbetarna och en medarbetare som har vikarierat anställdes till sist. Därutöver rekryterades senare några medarbetare med nya kompetenser externt.

Hösten 2019: Public service-propositionen. Riksdagen har godkänt public service-propositionen som ligger till grund för sändningstillståndet 2020-2025. Public service slipper fortfarande ett nationellt ansvar för sina arkiv i punkten 7.2.3 på sidan 65 som avser arkiven. Avsnittets inledning är helt i linje med Sveriges Radios ambitioner:

7.2.3 Tillgängliggörande av arkiven Regeringens bedömning: Programföretagen bör även i fortsättningen göra sina arkiv tillgängliga utifrån respektive uppdrag och vad som anses vara publicistiskt motiverat.

20140514: Pressmeddelande, Grammofonarkivet kan bli ett världsminne: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/3557424.svd

2014-2017: Sveriges Radios ledning förhöll sig passiv till medarbetares ansökan till Unescos Världsminnesprogram (Memory of the World). En intern utredning med för-och nackdelar för SR om Grammofonarkivet skulle bli ett Världsminne utlovades av ledningen. SR skulle sedan återkomma med besked till den svenska kommittén för Unescos Världsminnesprogram huruvida intresse fanns för att gå vidare i processen med en inventering av Grammofonarkivet, men SR höll en låg profil under behandlingstiden och hörde aldrig av sig.

Hösten 2016: Tusentals CD-skivor slängdes. Telefonväxeln behövde nya lokaler och yta skulle frigöras i Grammofonarkivet för ändamålet. Då slängdes (!) tusentals CD-skivor av de interna utlåningsexemplarens dubbletter. Fina utgåvor och CD-boxar kastades diskret och utan urskiljning i en container. Man hade kunnat göra något betydligt bättre. All musik finns faktiskt inte tillgänglig på streamingtjänster och i synnerhet inte informationen i konvoluten. Skivorna hade kunnat skänkas och vara till nytta i andra sammanhang, t ex forskning och studier.

Sveriges Radios Grammofonarkiv i Stockholm har en av världens största och finaste musiksamlingar. Det är Sveriges största musikskatt och har till skillnad från Kungliga Bibliotekets samlingar också ett internationellt innehåll. Arkivet är finansierat av svenska folket via tv-licensen och numera via skattemedel. Besparingar inom arkivverksamheten har pågått sedan 2007. Men årsskiftet 2013/2014 sparade public servicebolagen - Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion rejält för att få loss pengar till annan verksamhet, vilket har inneburit stora och kortsiktiga nedskärningar i arkiven. Digitaliseringen av CD-samlingen motiverade inte de åtgärder som genomfördes i Grammofoanrkivet, vilket bolagen hävdade. Nedskärningarna var så drastiska att man kan säga att Grammofonarkivet lades ner i sin dåvarande form, även om samlingarna finns kvar än så länge och verksamhet fortsätter under betydligt enklare former och utan arkivperspektiv.

Ansvariga beslutsfattare hanterar inte längre Grammofonarkivet som ett arkiv i ett långsiktigt perspektiv. För Public servicebolagen är nu inriktningen att enbart vara ett produktionsstöd (d v s ett arbetsverktyg). Sveriges Radio äger Grammofonarkivet och med sin egendom gör man som man vill. Man undanhåller att det är en kulturskatt av riksintresse. På koncernens hemsidor finns t ex inte ens någon information till allmänheten om Grammofonarkivet. Vilken institution idag saknar en hemsida?

Vill du veta mer? År 1928 anställdes den första personen, Irma Vanner, för att ta hand om de skivor som börjat samlas på hög sedan radiosändningarna startade i Sverige 1925. Grammofonarkivet har sedan dess hanterats och fungerat som ett arkiv ända in på 2000-talet då besparingar påbörjades som med tiden kom att bli allt mer drastiska. År 2018 fyllde Grammofonarkivet 90 år, men det fick inte ens uppmärksammas internt.

Läs debattartikeln i SvD: http://www.svd.se/kultur/kulturdebatt/kortsiktiga-besparingar-hot-mot-grammofonarkivet_8311446.svd

Lyssna på den nedkortade versionen av P2-dokumentären om Grammofonarkivet. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/232721?programid=4112

Våra politiker bör skjuta till medel för Grammofonarkivet precis som man gör till Berwaldhallens verksamhet och Radiosymfonikerna, men i Public servicepropositionerna genom åren förstår man att politikerna inte vill lägga sig i vad Public service gör och att de litar på att koncernen tar hand om sina arkiv.

Namninsamlingens syfte är att uppmärksamma Grammofonarkivets status som nationell kulturskatt och att den måste omhändertas som en sådan. Tillgängligheten bör utvidgas så långt upphovsrätten medger. Sverige är det land som exporterar mest musik i västvärlden efter USA och Storbritannien. Den unika musiksamlingen måste finansieras och utvecklas istället för att utarmas.

Namninsamlingen kommer med jämna mellanrum att skickas till beslutsfattande inom Public service, till våra politiker och till media.

Namninsamlingen kommer att fortsätta till dess beslutsfattande inom Public service och politiker tar sitt ansvar.

Vi måste bli riktigt många! Hjälp därför till att sprida namninsamlingen till alla dina musikintresserade kontakter via e-post och sociala medier!

Save the Swedish Record Archive!

Please sign up on the Swedish Website

It’s important that we are as many as possible! Help therefore to spread the petition to all of your music lovers contacts via email and on Facebook.

Some information in English:

Swedish Radio’s Grammofonarkivet (“the Record Library”) in Stockholm has one of the largest and finest collections of music in the world and is Sweden’s largest music treasure. This library is financed by the Swedish people via a television license fee. The archive has suffered cuts since 2007 but now the Swedish public service companies - Swedish Radio, Swedish Television and Educational Broadcasting – have made even more drastic cuts to free up money for other activities. This has lead to major service reductions for the archive. The cuts are so drastic that you can say that the Record Library in its current form has been effectively closed down.

The Record Library is no longer maintained as an archive with a long term perspective. Now the Swedish public service companies only focus on the archive as a production unit, which they see as an advantage in their competition with other media companies. As the Swedish public service companies own the Record Library, they can do as they please with it. Unfortunately this also means they have the ability to withhold access to a cultural treasure of national (and international) interest. None of the Swedish Broadcasting Corporation’s websites display any public information on the Record Library. What modern archive today lacks a website?

In 1928 the first person was hired to take care of the records that were piling up at Swedish Radio. Sweden’s Record Library has since been managed as a national archive for the past 85 years.

The Record Library´s collection has both Swedish and international content and many unique recordings. Many popular network services such as Spotify and iTunes do not include large parts of Sweden’s Record Library collections, even some of the digital material! The collection's sound quality is outstanding, as each record is archived separately and only handled by a few employees. In an international perspective, it is unique.

The cuts are now being implemented at a rapid pace.

Decisions have partly been decided to:

  • Restrict the archival of new music to only music that has been ordered. In the past the Record Library staff has been able to ensure that relevant or important recordings were included as well. This means the collection's width will be considerably narrower. Additionally much of this music will be purchased as individual audio files, without metadata or the sound quality of original CDs that is minimum for archive standard today.

  • The cataloging system will become the simplest possible, which is devastating to an archive. Future generations will not have access to a broad and open search capability. Yet there is no equivalent on the internet music services.

  • The Audio Technology section of the Record Library has been closed. Office staff will continue to manage the playback of analog phonograms, 78s and vinyl. Recordings will not be professionally made and saved for the future in digital layers. Transfer of analog sound recordings is a specialist skill in audio technology. Programme production by the Record Library studio has closed down. This means it will no longer be possible to record music programmes from the archive. Closing this section also means that popular live pipe applications will not have access to shellac and vinyl records.

Archives Health has low priority and will not be overtaken by the more than halved the workforce.

Our politicians should earmark funds for the Record Library in the new Public Service Agreement which will take effect from 2014. However, the public service proposal from June 2013 shows that politicians do not want to interfere with what the public service companies are doing and they are blindly trusting that the Public Service Group will openly and properly takes care of the archives.

  • This petition aims to draw attention to the Record Library’s status as a national cultural treasure and that it must be maintained as one. Accessibility should be extended as far as copyright law allows. After all, Sweden is the country that exports the most music in the world after the U.S. and Britain. For the good of our current and future generations, this unique national music collection must be financed and developed instead of being degraded and reduced.

  • This petition will periodically be sent to the board of directors of the Swedish broadcasting corporation, to politicians and to the Swedish media in order to raise awareness of the value of this precious archive and to show the value of treating it as such.

  • The petition and supporting initiatives will continue until the proper maintenance of the archive is secured.

Tack för din medverkan!

Totalt antal underskrifter:

Signatur